Det är kallt och jag har inga vantar och var tusan är medmänskligheten?
Jag låter Mikael Wiehe ta över och går och lägger mig:
Fröna växer sakta under ytan
de trivs där det är fuktigt mörkt och kallt
Först när bladen börjar synas kan man se att det är ogräs överallt
Men om man tittar bort
Inget hör
Inget ser
Hur vet man då?
För hör man inget finns väl ingenting
och det man inte ser finns säkert inte till.
I mars har du fortfarande tid
du kan ta det innan knopparna slår ut
Men om du låter det stå kvar till sommaren är förbi
så har det växt dig över huvudet tillslut.
Och idag tar rasisterna en, imorgon så tar de kanske två
Frankrike tar de med storm
Vem vet när det är dig de ger sig på?
söndag 19 september 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar