TIA, mate. This is Africa.

Odell, Odell.

Eftersom verkligheten går att se och uppleva ur nästan oändligt många perspektiv kanske skillnaden mellan overklighet och verklighet inte är så stor. Ju mer man ser och tar in av verkligheten desto komplexare och mer mångfacetterad blir den. Förmågan att se saker ur flera perspektiv kanske ökar förmågan att lägga till ännu fler perspektiv. Då kanske de som lever nära det som kallas overklighet också lever närmare verkligheten, vilket i sin tur skulle innebära att ju mer av verkligheten man tar in desto närmare befinnar man sig overkligheten. Då kanske barnen, de psykiskt sjuka och den så kallade högtravande kultureliten istället blir verklighetens folk.
Om det nu är så att Hägglunds verklighetens folk inte vill ha med en högtravande kulturelit att göra kanske det går att jämställa med rädslan för psykiskt sjukdom. Det kanske är overklighetens obegränsade och föränderliga dimensioner som är skrämmande, med tillgång och närhet till andra världar. Om det ligger någonting i mitt resonemang, då kanske verklighetens folk är de som ser lagom mycket av verkligheten och trivs i landet lagom.

- Ur Anna Odells sommarprat 2010

Men låt mig köpa då!

Jag känner mig besviken på konsumtionssamhället. Jag har googlat runt i två dagar bland diverse internetbutiker och tvingas nu inse att det jag söker köpa helt enkelt inte finns tillgängligt. Här sitter jag alltså, behövande och vill ha, beredd att betala hur mycket som helst.. också bestämmer sig den annars alltid närvarande "det finns överallt och mer än vi behöver"-principen att ställa in. Den verkar alltså gälla allt, allt, allt förutom funktionskläder som ligger ur säsong. Vilket ni kanske tycker känns rimligt, men sen när blev konsumtionen i detta land rimlig? Nej just det. Vi ska kunna köpa allt, när helst vi vill, om inte i affärerna så absolut via internet. Eller har jag missuppfattat?

Och ska inte kvinnor förväntas köpa mer kläder än män, därför ska det finnas ett betydande antal fler modeller och variationer på variationerna för kvinnor att välja mellan? Är det inte så vi har bestämt? Det är spännande att det också är sant ALLTID, förutom när det kommer till kläder som faktiskt är utformade för att de ska vara riktigt användbara. Då går det tretton par zip-off byxor för män på ett par för kvinnor.

Jag vet att vi inte vill ha rättvisa, men rättvist i orättvisan måste man väl ändå kunna begära?

Och han sade

- 40 km? Det är lugnt. Jag kan bära dig.

Är du skraj, eller?

- Kom alla mina små kycklingar!
- Vi törs inte för räven!
- Kom ändå!

Jag har varit vuxen en stund, sägs det. En liten stund. Vet inte om det här med vuxenheten är så starkt sammankopplad med hur klok eller inte klok jag är. Den viktigaste läxan jag lärt mig hittills är fortfarande den jag lärde mig för 14 år sedan, på en fotbollsplan utanför Auraskolan. Där, då den snabbaste killen alltid var räven och jag alltid var en liten kyckling. En knubbig och klumpig sådan, som alltid hade en gnutta för mycket allvar i rösten när jag skrek att jag inte tordes för räven och enligt djungelns lag oftast blev tagen efter de tre första stegen.

Det har gått några år. Jag är fortfarande en liten, men ack så klumpig kyckling. Rävarna, däremot, har blivit fler, en gnutta snabbare och ansenligt mörkare. Hönsmamman vill numera ha mig längre än till andra sidan fotbollsplanen. Mycket längre. Hon ropar envist men jag tänker att jag har det rätt bra här faktiskt och mat på bordet och tak över huvudet och egentligen borde det vara mer än nog och konsten är kanske att vara lycklig över det lilla och vem behöver bli psykolog och är jag inte straight ändå för han i kassan på kvantum verkar väl helt okej så vi kan ju skaffa barn och kanske en hund och jag har ju alltid mitt snus och allt kan bli sådär tacksamt att fotografera.

Ah. Jag är fortfarande riktigt jävla rädd för räven, alltså. Mest för den på min egen bakgård. Men jag tänker ändå blunda, hålla andan, sätta en fot framför den andra och komma ändå. De får äta upp mig några gånger då, tänker jag. Gör det för all del, rävar! Då ska jag ligga där i era matsmältningsorgan. Pilla navelludd och tänka ”jaha, såhär blev det”.