I can't stand to see you bleed.

Ikväll sitter jag i mitt lilla rum i ett litet hus i en liten del av London och lyssnar på Johnny Flynn. Han är ett geni.

Jag känner mig märkligt och mysigt undangömd. När jag tänker på det finns det faktiskt bara några väldigt få människor i hela den här världen som skulle kunna hitta mig just nu.

Och tre fjärdedelar av de få människorna vet inte ens vad jag heter.. och bryr sig inte om det heller.
Försöker bestämma mig för om det är skönt eller ensamt.

Har sovit bort hela dagen idag. Precis som jag gjorde igår och precis som jag förmodligen kommer göra imorgon. Jag vet att det är onyttigt, och att jag borde gå ut och gå eller skriva eller upptäcka saker eller läsa nyheterna, men jag bryr mig inte. Det är gudomligt och jag unnar mig det den här veckan. Världen fortsätter snurra vare sig jag hänger med eller inte.

Jag vaknar till helgen och återupptar livet igen,
förhoppningsvis ordentligt utvilad och återställd.

Nu ska jag passa på att duscha medan det fortfarande inte finns någon att väcka.

Ha en fin kväll.