måndag 26 januari 2009

måndag.

Senaste veckan har varit händelserikare än de flesta veckor brukar vara.
Kakstöld, personlig tränare och ett sunkigt horhostel (nej, mamma det är inte så farligt som det låter) är bara början . Det känns som att det var hundra år sen förra måndagen ägde rum.

Måndagar är aldrig lika gråa och outhärdliga som man tror. Kryddas de med lite sol och vårkänslor kan de faktiskt vara smått underbara.
Det är den här måndagen. Smått underbar.
Kanske är det för att det är sol, kanske för att jag är ren och varm, kanske för att jag hade en fin helg. Ingen vet, och jag bryr mig egentligen inte.
Jag ska bara njuta.


Ps,
Hur vore det om Karin Simma hängde ute på Skype lite då och då?
Tål att tänkas på.

söndag 18 januari 2009

spotify

Dagens "plumman du är bäst" går till Elin Svensson som
Spotify-ade mig.
För en sån gärning förtjänar man ett specialtillägnat blogginlägg.

NU SKA JAG SPOTIFY-A MY ASS OFF.

torsdag 15 januari 2009

en tuff damblogg.



En hel kväll av non-stop packning (okej, några 25-minuters sex and the city pauser) och jag är nästan redo att lämna New Barnet och ta mig an Stroud Green.
Vad jag däremot inte är redo att lämna är det lilla monstret som sover i rummet mittemot mitt. Damn it, att jag skulle till att faktiskt börja tycka om henne trots allt snor, bajs och tårar..
En annan sak jag är lite kluven till att flytta från är min parkbänk. Ja, ja har en pakrbänk. En undangömd parkbänk där ingen någonsin stör mig när jag sitter. Vet ni hur svårt det är att hitta en sån plats i London? Den kommer jag verkligen att sakna.

Annars känns det helt okej faktiskt.
Fler lediga timmar under dagen, centralare läge och fina vänner i närheten väger rätt tungt.
Så nu håller vi bara tummarna för att mamman i familjen inte visar sig vara seriemördare, okej?

Allt gott till er, älskade själar.
Och grattis Erik-Olov! Du kommer bli en tuff damlogoped.
(ja, jag har verkligen hakat upp mig på tuffa damgrejer.. jag skyller på mitt umgänge)

onsdag 7 januari 2009

travel well

There's nothing I can say
There's nothing I can do now
Theres nothing I can say
Theres nothing we can do now

Goodnight, travel well
Goodnight, travel well
(The Killers)

.. repeat om och om och om och om och om och om och om och om och om och om och om och om och om och om igen.
Trots att jag borde sova.

Visst är sånt helt underbart?

söndag 4 januari 2009

halfway home

Jag undrar vad min familj gör. Förmodligen sitter de i bilen på väg hem, eller så är de redan hemma och är i full gång med att laga middag.

Och vad gör min londonfamilj? Med tanke på att det går mot söndagkväll så de är säkert på väg till Starbucks vid det här laget. Jag hoppas de lyckas ta sofforna..

Själv sitter jag mitt mellan Skellefteå och London (alltså på Arlanda) och bidar min tid.
Flygplatser brukar ha en tendens att göra mig lugn. Ironiskt egentligen, med tanke på min flygrädsla, men just flygplatserna (i synnerhet Arlanda) tycker jag verkligen om.
Så många olika människor och alla har de sin egen speciella anledning att vara här.
Familjen med tusen barn som är på väg till Thailand på solsemester, lilla killen som kommer hem och får världens längsta kram av sin mamma, paret som ska till Paris på smekmånad..

.. och nittonåriga tjejen som återvänder till London för att påbörja sin femte månad som au-pair.

Nu måste jag kila till min gate för paranoida Englands plan går alltid från high-security avdelningen längst bort.

Vi ses snart, London.