torsdag 1 april 2010

Premenstruellt syndrom.

Ibland hatar jag att vara kvinna. Det kan inte vara nyttigt att under en eftermiddag pendla mellan förlamande nedstämdhet, euforisk lycka och rivande ilska. Jag hatar att känna utan att kunna härleda känslan till en källa. Eller ännu värre, finna att källan till att du lägger dig och gråter i fosterställning är att du var dum nog att gå på DN:s aprilskämt.

Så snälla Gud, Jehova, Buddha..
Låt imorgon bli en normal dag, där jag kan hantera sådana förluster.

1 kommentar:

enavalladom sa...

Jag lånade pengar av Ecke ;). Men förlåt, det ska inte upprepas!!!

Jaha..ehmm..måndag? Då kan jag prata =) vilken tid? =)

PS. JAG LÄNGTAR SÅ JÄVLA MYCKET NU, SIMMA!!!!!!!!!!!!!!!! Det här är helt twisted (kan man säga SÅ, hahaha)


PUSSSSS